Nedräkning…

Löpbanan – ja den går 5 km upp för att sen gå 5 km ner med en uppförsbacke (i asfalt!?) knyck på slutet upp innan man kommer tillbaka till stranden o får springa upp mot Hotellområdet in i mål.. Ser fram emot den något så förbannat men innan jag kommer dit o kan få min kalla (troligtvis alkoholfria) öl ska lite annat på plats..

img_0228

Vi tar det från början;
…på söndagmorgon klockan 5:45 ringer klockan och frukost ska intas. Tävlingsnerver ska hållas i schack. De där sista telefonsamtalen hem ska ringas. Fokuset kommer att höras. Jag hoppas Seb innerligen kommer med ett av sina skämt o sitt skratt för att lätta upp stämningen. 🙂

Sebastian ”Seb” Norberg en av de två svenska proffsen som är här och tävlar och en av mina roomies o en del av vår trio. Seb har varit härlig att lära känna under de senaste dagarna. Han håller fanan högt med all rätt (& med en bakgrund inom enduro kan jag säga att det ibland går lite fort i vår hyrbilsbuss ;)) han lika väl som det andra proffset; Jari Palonen är sköna att ha vid sin sida här. Rutin, cykel-meck-kunskaper & en hög med skratt är självskrivet när man hänger med de här halvnakna männen. Yepp,  är så är det – för det är varmt (trots regn)!!

Suddig bild men för härlig för att inte dela:

img_0259
Våra dagar då? Jari stutsar upp 4:40 med GoPron i högsta hugg för att attackera oss andra o meddelar att bilen går till simträningen kl 5:00 MEN att kaffet är på. (Idag fick vi sovmorgon till 4:45 tur att man varit jetlaggad o somnat 20:30) Tack rör kaffet Jari – jahapp då kör vi! Efterföljande Starbucks frukost har också blivit en rutin innan dagen kan fortsätta med mera träning eller som idag en roadtrip till andra sidan ön för att se på naturen.

img_0247

Annars har dagarna här innan tävlingen handlat om att reka banan, fixa cyklarna, rakabenen, äta, träna lite mer, tigerbalsam, jagat vår ovälkomna bonussambo fågeln (nej inte Falk utan Fågel (högst internt)) ut ur badrummet, kaffe, mera simning, racemöten, regn o många skratt!

img_0253

Jari ”Falken” Palonen ser även till att dokumentera våra dagar o klipper senare ihop de till kort filmer (ännu mer skratt – tror det minsann vi är the muppet show mer än tre hårda XTERRA tävlande). Se hans instagram för filmerna 🙂

…men tillbaka till söndag…

Vi lämnar vår Crib kl 07:00 för att rulla ner till starten o incheckningen. Få våra tatueringar med nummer, badmössor o chip o göra oss redo för start.

OK, känner att min puls stiger av att bara skriva om det.

Vågorna som förhoppningsvis inte är bruna. Tydligen så blir det resultatet av regn, regn o mera regn vilket är precis det vi haft det senaste dygnet. Vi får se hur det ser ut imorgonbitti när vi ska reka simbanan igen men då i samma tid som racet är på söndag. Hoppas på blått hav o blandat m lera! Vågorna igår när vi simma var inte nådiga o jag kan säga att det kändes som att det skulle ta en halv evighet ut till första bojen… Jävla tur att man inte ska göra en iromnan simning i de här vågorna. Heja heja bergodalbana!

Starten går 09:00 och börjar med Herr PROs, Dam PROs (#lifegoal) o sen vi Age Groupers också kallade Amateurs  😉 Väl uppe efter 1500 m tumla-runt-simning är det dags att springa upp till växlingsområdet o trampa upp för samma berg som löpningen senare avslutas på. Men det är såklart bara ett av alla berg som ska bestigas på cykeln. Cyklingen är inte teknisk som i Sverige men den ger strax över 1000 höjdmeter o ja spa kommer inte vara nödvändigt efter den här simningen för jag o de övriga tävlande kommer att bli fint täckta av rödbrun superfinkorning lera som är halare än både snor o bananskal blandat… De första två milen går upp och den sista milen är desto snabbare ser verkligen fram emot downhill-delen på slutet (men med risk för att även den fått en ny karaktär de senaste dygnet).

Väl tillbaka i växlingsområdet kommer jag se fram emot att ge mig ut på de sista avslutande 10 km löpning upp och mer för berget för att få komma i mål till en kall ÖL o ett nytt dopp i havet för att spola av all lerinpackning.

Så vi kan säga att vädret makter har justerat nivån på banan men det är lika för alla så det är bara att köra. Mina förväntningar på mig själv är höga som vanligt. Kroppen börjar sakta vakna till liv igen efter tidszonjustering o märklig vätskenivå – varit duktigt vätskefyllda sen jag kom hit men nu börjar det ordna upp sig. Jag börjar känna mig taggad och är lite racenervös, då speciellt för vågorna men det är lika för alla så tar det längre tid för mig gör det det även för de andra tjejerna jag tävlar mot. Lika så gällande leran. Är min MTB fylld med lera så är de andras de, så det är bara att köra sitt race, köra hårt o komma ihåg att det kommer att göra ont men fan vad skönt det kommer vara efter!

Tänkte se så här glad ut igen 😉

sue_xterra
Nu är det dags för oss att börja fundera över kvällen som innebär middag på Race-hotellet Hilton Ritz en så kallad ”Dinner of the champs” som alla tävlande är inbjudna till. Dags att duscha o byta om!

Over and out!

Glöm inte kolla in @jaripalonen (för våra små äventyrs videos) & @norbergtri på instagram & jag heter som bekant @metalheadrunner

Rock n’ Run
/Sue

(Visited 18 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *